Volkswagen T-roc - Driverzone

Test

Volkswagen T-roc

Av Adam Sandström & Johan Vester

Test

Volkswagen T-roc

Av Adam Sandström & Johan Vester

Sportiga köregenskaper, stilren design och modern teknik är några av ledorden för Volkswagens nya minsting i SUV-familjen. Häng med när vi tar en närmare titt på T-roc, som med liten storlek och motsvarande pris passar sig utmärkt för den yngre målgruppen.

Volkswagen T-roc kan på många sätt ses som en något förhöjd Volkswagen Golf. De bygger på samma plattform och har bortsett från höjden ungefär samma yttermått. Markfrigången är bara 19 mm mer, vilket gör T-roc väldigt låg för en SUV. Tillsammans med proportionerna mellan höjd och bredd ser den sportig ut, något som förstärks ytterligare av testbilens stora fälgar och R-line exteriörpaket.

Designfokuset är tydligt på T-roc. Exteriören har många estetiska veck och taklinjen är coupé-liknande. En uppsjö glada och mindre glada färger finns att välja på och kan kombineras med kontrastfärgat tak i exempelvis vitt, svart eller rött. R-line exteriörpaket minimerar mängden svarta plastdetaljer på underkanten av bilen, som det vanligtvis finns gott om på andra SUV:ar.

Baktill återfinns vad som först ser ut att vara två rejäla ändrör för avgassystemet, men vid närmare inspektion visar sig vara funktionslösa designdetaljer som inte leder någonstans. Bakljus med LED-teknik är standard redan på basmodellen, men LED-strålkastare ingår bara på GT-modellen, vilket även gäller de distinkta varselljusen under strålkastarna.

På insidan känns T-roc modern, funktionell och simplistisk. Stämningsbelysningen i dörrar och instrumentbräda bidrar till en trevlig känsla i kupén under kvällar och nätter, och kan anpassas i flera olika färger och ljusnivåer. Den som vill göra interiören mer färgglad kan få stora delar av instrumentbrädan lackerad i exempelvis blått eller orange, dock ej i kombination med R-line exteriörpaket.

Sportstolarna är bekväma vid såväl korta som långa resor, med rak och hög sittposition. Sidorna är något förhöjda för ökad stabilitet, och bidrar till sportkänslan utan att fördärva vardagskomforten. I mittkonsolen finns tre mugghållare som alla är i olika storlekar, vilket gör att två drycker av samma storlek inte båda kan sitta i en hållare som passar.

Materialvalen i bilen är förvånande, och lite av en besvikelse. Många ytor som på de flesta andra av Volkswagens modeller är i så kallad “soft touch”-plast är i T-roc istället hårdplast. Detta inkuderar instrumentbrädan och alla dörrpaneler, och sänker helhetsbetyget på interiören något. I övrigt känns byggkvaliteten mycket bra.

Infotainmentsystemet Composition Media är standard och har en 8 tum stor pekskärm. På sidorna av skärmen sitter touchknappar med genvägar till funktionalitet såsom media, huvudmeny och inställningar. Systemet är responsivt och för det mesta lätt att förstå sig på, men inställningar kan vara lite svåra att hitta. Systemet har stöd för både Android Auto och Apple Carplay (via USB). Som vanligt med blanka touchskärmar blir fingeravtryck väldigt synliga, och eftersom systemet har en mörk bakgrund syns de även när skärmen är på. Flertalet gånger kom vi också åt touchknapparna på sidan när vi använde systemet och stödde handen på skärmkanterna. Vi uppskattar därför att klimatinställningar och ljudvolym fortfarande styrs genom analoga knappar och reglage.

I baksätet finns det förvånansvärt gott om utrymme. Sittpositionen är hög och ger bra stöd för låren, ändå finns det gott om huvudutrymme kvar. Panoramatak finns som tillval och släpper in betydligt mer ljus till baksätet, men sänker huvudutrymmet något. När mittsätet inte används kan ett armstöd med justerbara mugghållare fällas ut och användas av passagerarna i de yttre sätena.

Bagageutrymmet ser inte särskilt stort ut, men är ändå bland de största i klassen och rymmer 445 liter, nästan 20% mer än Volkswagen Golf. I baksätet finns en genomlastningslucka för till exempel skidor, men det kan även fällas med 60:40 fördelning vilket ökar lastutrymmet till 1290 liter.

T-rocs lätta styrservo och för kategorin lilla storlek gör den till en bra stadsbil. Sikten är bra och svängradien ovanligt liten för en SUV. I de flesta situationer är automatlådan snabb på att växla, men vid lägre hastigheter kan den ibland upplevas som lite ryckig. Testbilen var utrustad med det starkaste motoralternativet på 190 hk. Tillsammans med det 5 mm höjda (!) sportchassit och den sjuväxlade dubbelkopplingslådan känns bilen sportig och är rolig att köra på slingriga vägar. Bilen utnyttjar fyrhjulsdriften till fullo för att maximera accelerationen, och det relativt styva chassit gör bilen stabil i även lite högre hastigheter.

Styrningen känns snabb och precis, och T-roc är lätt att placera på vägen. Det går inte att komma ifrån att den känns som en förvuxen Golf, vilket i sammanhanget bara är positivt. I teamet på Volkswagen som tagit fram T-roc hittar vi Karsten Schebsdat, som tidigare lett utvecklingsarbetet av många av företagets prestandamodeller, bland annat Golf GTI Clubsport S. På T-roc har han ansvarat för kördynamiken i bilen, och det går inte att förneka att de gjort ett bra jobb.

Instegsdrivlinan till T-roc kallas 1,0 TSI 115 hk. Det är en trecylindrig bensinmotor med turbo och kan endast fås med en sexväxlad manuell växellåda. På grund av förseningar med WLTP-mätningar och övergång mellan modellår finns den inte tillgänglig i Volkswagens konfigurator, men går att beställa hos återförsäljare. Priserna börjar på 223 900 kr.

Ett steg upp effektmässigt ligger 2,0 TDI 4MOTION 150 hk, en fyrcylindrig dieselmotor med turbo och fyrhjulsdrift som kan fås med en sexväxlad manuell (från 268 900 kr) eller sjuväxlad automatisk växellåda (från 284 400 kr). En variant på denna med 190 hk kommer att släppas vid ett senare tillfälle.

I toppen hittar vi 2,0 TSI 4MOTION 190 hk (från 279 900 kr), en bensinmotor med turbo och fyrhjulsdrift vilken är den vi testat. Detta motoralternativ erbjuder gott om kraft, och utgör tillsammans med den snabba växellådan lite av en grundpelare i bilens sportkänsla. För vardaglig körning klarar sig bilen dock utmärkt på lite lägre effekt, och det är kanske därför samma motor inom kort även kommer i en version med endast 150 hk.

Det finns flertalet kompakta SUV:ar i T-rocs storleksklass. Volvo XC40 matchar dess storlek, men har ett 70 000 kr högre utgångspris. Något billigare men fortfarande cirka 50 000 kr över en basutrustad T-roc ligger bland annat Audi Q2 och Mini Countryman. T-roc är ett prisvärt alternativ till dessa med bra byggkvalitet och modernt utseende, men har inte samma premiummaterial och märkesappeal. Toyota C-HR ligger på samma prisnivå som T-roc, men har trots sin extra decimeter längd sämre utrymme i baksätet. Den har dessutom inga starkare motoralternativ än vad som motsvarar instegsnivån av T-roc och en tråkig CVT-växellåda som enda automatväxlade alternativ. Dessa argument är också applicerbara på Honda HR-V, som förutom utseendet är lik Toyota C-HR på många sätt.

Volkswagen T-roc är en av många SUV:ar som den tyska tillverkaren introducerat under de senare åren. Den ökade efterfrågan på modeller ur kategorin går inte att förneka, och med T-roc har företaget nu ett konkurrenskraftigt alternativ även för de som letar efter en mindre variant i de lägre prisklasserna. Trots mer utrymme för passagerare och bagage behåller den kördynamiken från sina mindre hatchbacksyskon, och med det starkare motoralternativet blir T-roc ett litet kraftpaket. Förutom något tråkiga interiörmaterial och dåligt genomtänkt infotainmentsystem känns det som att modellen erbjuder mycket för pengarna, och det är svårt att rekommendera något annat i samma pris- och storleksklass.

T-roc tar Volkswagen Golf-filosofin till ett SUV-format, och resultatet är i vårt tycke exakt som förväntat; en flexibel och lättkörd bil i ett prisvärt paket.

Publicerad .

Registrera dig på vårt nyhetsbrev för att bli uppdaterad när vi släpper nya tester!

Läs mer!

Tester av Volkswagen

Instagram

@driverzonese